Känner att jag måste skriva av mig såhär på kvällskvisten.

Idag började dagen med lite sömn, men med glatt humör tog jag mig till jobbet och då visade det sig att hon jag skulle ha som handledare var sjuk eller något annat då det blivit tjänständring pga fordonsbrist.

Vi är då 2 st elever som ska jobba med en handledare på ett tåg sett. Vi kommer fram till att jag ska jobba på vägen ner till Stockholm och hon hem från Stockholm. Det gick jätte bra ner vi jobbade på.

Sen skulle vi ha rast, men då är mitt vilorum dubbelbokat så det slutade med att min rast med vila inte blev så lång och då när man vart igång sen cirka 4 är man inte sådär jätte pigg mot 12 tiden. Jag gick iväg och satte mig och bara kollade facebook och andra saker medan jag väntade på att tiden skulle rulla iväg. 

På vägen tillbaka till mot Sundsvall så jobbar den andra eleven. Jag frågar handledaren om det är något jag ska hjälpa till med cirka 15 gånger i olika tillfällen av saker. Får till svar nej varje gång. Jag svarar okej, säg till så hjälper jag till med något. 

Vi hinner passera Arlanda då tåget krashar. Det är alltså fel på tåget.. det slutar med stilla stående strax utanför tunneln till Arlanda. Efter närmare en timme så får vi igång tåget och tar oss till Uppsala där vi gör en platsform evakuering till ett annat tåg. 

Så gick det som på räls sen både då erbjuder vi vår hjälp och får nej. Min droppe gick då jag skulle värma en resenärsmat som den köpt och jag frågar om man ska öppna platsen på denna matlåda då vi inte gör det på alla. Jag får till svar ja. Då jag ska öppna den så tar min handledare den och fixar den själv. Då vi närmar oss Sundsvall så skämtar de till att jag bara suttit och inte gjort något under vägen hem, att jag som meset suttit och sovit. 

Jag har aldrig känt mig så dålig och värdelös som jag gjorde då. Där har jag ansträngt mig, erbjudit hjälp, varit fram till 1:a klass för att försöka ha något att göra men nej inget jag frågade om dög. Idag är det en sån där jobbig dag och man ska ju inte ta åt sig av sånt här, jag vet att jag är bättre och att jag kan. Men när man får det slängt i ansiktet sådär så kan man inget annat än att ta åt sig i alla fall lite av det.

Vem ska man prata med liksom? Jag känner bara usch fy oc blä över denna dag och min insats lika med minus 100. 

Hann pussa P hejdå innan han åkte och jobbade. Satte mig vid datorn och där satt jag tills jag gick och la mig. Kollar på Castle och ska fortsätta med det. imorgon blir det frissan och sedan Stockholm. Känner bara blä för det också, då jag mailat in angående mat. Men nä skit samma inte behöver jag äta.

Tack och hej för mig hoppas eran dag var bättre än min.  #skitdag